I Elins tjänst ingår relativt mycket pappersjobb. Bland annat ansvarar hon för det löpande produktionsarbetet. Det innebär bl.a. att Elin räknar ut foderstater för varje enskild ko. Till sin hjälp har hon ett dataprogram, som räknar ut vad varje ko ska få äta för slags foder och hur mycket. Programmet heter Individram eftersom man tar hänsyn till varje enskild ko beroende på vilket hull hon har, om hon är dräktig och hur mycket hon mjölkar.

Öknaskolans ladugård har 60 KRAV-kor och de flesta är av rasen SRB (svensk rödbrokig boskap) och några av rasen SLB (svensk låglandsboskap). Elin berättar att skolans intention är att ha alla produktionsraser representerade. Just nu saknar skolan Jerseykor men det är lite knepigt att få tag på bra och fina kravgodkända livdjur eftersom Jersey inte är en lika vanlig ras i Sverige som SRB och SLB. Skolan har c:a 60 - 65 ungdjur (rekryteringsdjur och kalvar). Alla tjurkalvar säljs till livdjursförmedling vid c:a sex veckors ålder. På skolan finns också c:a 25 tackor och lamm.

Mjölkavkastningen (2006 års siffror) var 9 500 kg ECM/ko/år. ECM står för energikorrigerad mjölk. Det betyder att man tar hänsyn till både fett och protein när man räknar ut avkastningen. Elin, Susanne och Annika är stolta över "sina" kor. Mjölkavkastningen anses som väldigt bra med tanke på att de dessutom är Kravgodkända kor. När man är kravansluten får man inte pressa korna så hårt, med mycket kraftfoder, utan foderstaten skall innehålla 60% grovfoder. Det är svårt att på så sätt tävla med de konventionella mjölkgårdarna, men Öknas kor är så duktiga att de kan hänga med i det tävlandet!!!

Elin berättar vidare att svenska raser är "på gång"! I Sverige (och Norden) har man avlat länge på hälsa och fruktsamhet vilket har visat sig ha bra effekt! Friska kor = god ekonomi! Det talar sitt tydliga språk eftersom svenska kor går på export till USA och Europa.

En nyhet i ladugården är de nya liggbåspallmattorna/madrasserna med tillhörande båsavskiljare. Båsavskiljarna är ergonomiskt utformade så att korna kan resa sig på ett, för de, naturligt sätt. Det har bl.a. visat sig att trampskador på juvren har minskat betydligt med dessa båsavskiljare samt att de har mindre med skav på benen. Under installationen av liggbåspallmattorna och innan alla bås var klara, såg personalen att platserna med de nya "mattorna" hade en rykande åtgång bland korna! De gillar "mattorna" skarpt!

Elin betonar att detta är en målmedveten satsning och policy från skolans sida; att visa för eleverna att ladugården är en produktionsplats för mjölk, kött och djurskötare. Dessutom vill vi, här på skolan, att det ska vara verklighetsbaserat; alltså ingen "skyddad verkstad". Elin berättar att det givetvis är tillåtet att göra misstag under utbildningen, för hon anser att det är bättre de sker här än utanför skolan. Ladugården och korna skall hjälpa lantbrukssverige att få bra utbildade djurskötare och "alla är vi barn i början".

Elin vill varmt rekommendera jobbet som djurskötare. Hon säger att det är både ett ansvarsfullt och fritt jobb samtidigt som det är väldigt roligt och omväxlande! Det krävs lite av varje från dig som arbetar med djur. Du bör till exempel ha kunskap om växtodling, foder, teknik, ekonomi, data. Dessutom bör du vara lite av en veterinär; "ha djuröga", men Elin betonar att detta går att öva upp! Vidare bör du ha kunskap om säkerhet då man har att göra med så många maskiner i arbetet och sist men inte minst, bör du känna stort engagemang!

I djurkunskapskursen ingår det att göra ladugårdsturer och Annika, Susanne och Elin bedömer eleverna efter en femgradig skala, där fem är bäst. I omdömet ingår ansvarsfullhet, iniativförmåga, intresse, att man passar tiderna och "ha djuröga". Elin berättar att många av eleverna tycker att det är roligare än förväntat, att göra sina "turer" i ladugården. Hon tycker att de generellt sett, är duktiga och läraktiga och att det är roligt att följa elevernas utveckling. 

Intervjun gjord av Therese Alwert Johnsson